Lisa fra Nättraby i Sør-Sverige brakte sin 9 år gamle datter Hedda på reise med frivillig arbeid til Lovina Beach i Bali i mai. De deltok først i kulturuken, og daretter i frivillig arbeid på både førskolen og grunnskolen i en uke. De fikk en spennende reise som startet med litt usikkerhet og frykt og endte med en kraftig følelse av å være en del av et helt nytt hverdagsliv på den andre siden av jorden.

– En fantastisk upplevelse! Att få bli en del av andra människors vardag, i en annan del av världen i en helt annan kultur och miljö än du är van vid berika på så måndag sätt. Att få göra den tillsammans med min 9-åriga dotter var extra spännande och kul! Vi har lärt oss massor, både om Bali men också om oss själva. Att inte vara rädda för allt, att ta det som det kommer och glida med, att uppskatta och känna tacksamhet för små saker i vardagen, att sänka tempot och leva här och nu.

– Allt flöt på smidigt med hämtning på flygplats, hjälp på plats, flexibilitet och tillmötesgående personal på plats som jobbade i projektet.

Hva tenkte dere om kulturuken?

– För mig och Hedda gav den mycket. Vi fick en bra inblick i Balinesisk kultur, grundläggande språkkunskaper och trevliga och givande kulturella utflykter som berikade resan och känslan för Bali.

frivillig-arbeid-med-familie-bali

 

Hva syntes dere om førskolen/skoleprosjektet?

– Vi arbetade i förskola på förmiddagen och i skolan på eftermiddagen, vilket var perfekt. Att bara var i ett av projekten hade känts alldeles för lite. Man sköter allt själv med planering, upplägg och genomförande av lektioner så det gäller att komma förberedd, ha en tanke och plan kring dagens upplägg och struktur.

Vil du anbefale andre å gå på denne turen gjennom oss?

– Absolut! Har redan fått skicka info till ett par personer i min omgivning som fått inspiration att göra en liknande resa.

Var det noe du ikke var fornøyd med? – Nej.

Har du tips og råd til andre som vurderer en frivillighetsreise til førskolen eller på skolen Bali?

  • Planera in aktiviteter på helgerna.
  • Stanna en längre tid och res runt och se mer av Bali.
  • Om möjlighet finns så ta med pyssel, färgpennor, glitter, klistermärken och annat roligt ner till verksamheten som du använder i din undervisning! Roligt och uppskattat! Vi hade bland annat färgglada små tandborste för 4-5 åringar och tandkräm med oss och körde ett tema med Healthcare under en av lektionerna på förskolan. Det var mycket uppskattat!

volontararbete-familj-bali

 


Lisa har også skrevet en interessant oversikt over alle inntrykk og opplevelser, vi gjerne vil dele med dere:

Norra Bali-Lovina. Ständigt små pyrande eldar överallt, en konstant röklukt, hundar som springer runt och skäller, kacklande hönor som irrar runt och galande tuppar. Skitigt, dammig och skräpigt. Svettigt och varmt. Jag är medveten om att Hedda och jag, av flera anledningar, ser väldigt malplacerade ut på vägen vi går till och från volontärcentret flera gånger om dagen. Hedda är en till en början rädd för det mesta, rädd för hundarna, rädd för hönorna och känslan av att hamna på ett okänt ställe är i sig lite skrämmande. Men efter ett tag inser hon att det inte funkar att vara rädd för allt nytt och okänt. Det handlar om att slappna och glida med. Efter ett par dagar få vi både leende och hälsningar när vi kommer och går på vägen och för ett ögonblick fick Hedda och jag bli en del av denna vardag och detta liv. Det är en märklig känsla. Det är en mäktig känsla.

Vi hade fantastiska förmiddagar i förskolan och framförallt eftermiddagar i skolan. Vi skrattade massor och hade kul tillsammans. Tacksamhet, kärlek, kunskap, glädje och nyfikenhet är de känslor som präglade tiden i en för övrigt mycket torftig skolmiljö. Jag kände mig många gånger rörd och fylld av dubbla känslor. Vi har kommit längre på många sätt i Sverige om man jämför och mycket är bra, såklart. Men, och det finns ett stort MEN i detta sammanhang. Vi blir å andra sidan mer och mer övertygad om att vår väg är den rätta och bästa samtidigt som våra perspektiv minskar i en rasande fart. Vi bygger en slags tillrätta lagd tillvaro runtomkring oss i tron och i hopp om att vi ska kunna skydda oss från allt och inget, så till den milda grad att jag flera gånger tänkte att det är vi som är ute och cyklar, vi som är på fel väg och har tappat riktningen. Vi är så upptagna på att lägga fokus på det som är fel, dåligt, anpassa, linda in, förebygga, lägga till rätta etc att vi glömmer bort att bara leva och känna tacksamhet. Att för en stund få bli en del av detta ger en hel massa perspektiv på det mesta…

Det är en fantastisk resa vi har gjort, jag och min dotter. Vi gjorde det! Jag hoppas innerligt att alla minnen, tankar, känslor, erfarenheter och upplevelse ska vävas in i hennes hjärta och bli en del av den fantastiska lilla människa hon redan är men också en del av den kvinna hon en gång ska bli. Jag hoppas de ska ge henne modet att våga ge sig ut i världen, prova nya saker fast de känns lite skrämmande och jag hoppas framförallt att de ska ge henne en ödmjukhet inför det som är annorlunda. Din resa lilla Hedda har bara börjat men jag hoppas jag får följa med på den länge, länge. Och måtte jag ha modet kvar att våga hänga med på ett upptåg eller två även när jag blir gammal.

On the other side of fear lies freedom!